Enligt legenden grundade Rurik och hans vikingar den ryska staten för mer än tusen år sedan. På 1990-talet reste svenskarna åter till Ryssland, den här gången för att införa demokrati och marknadsekonomi. Den ryske ambassadören i Stockholm skrev genast om vikingarnas andra invasion.
Kristian Gerner menar att vår uppfattning om Ryssland bygger på föreställningen att vårt eget västerländska samhälle är ett ideal, och att historieskrivningen utgått från motsättningen öst-väst. Gerner hävdar istället att landets historia inte låter sig inte beskrivas som en isolerad process.
Den europeiska civilisationen har sedan medeltiden varit beroende av tre ryska bidrag: råvaror, vapenbruk och kultur. Europas materiella utveckling hade aldrig varit möjlig utan rysk tjära, trä, järnmalm, olja eller naturgas. Ryska statsbildningar har återkommande fört krig med stater i Europa. Under flera sekel bidrog ryska författare, målare, kompositörer, matematiker, naturvetare och filmskapare till att skapa den västliga civilisationen.
Kristian Gerner är professor i historia vid Lunds universitet. Han har varit redaktör för tidskrifterna Scandia och för Nordic Journal of Soviet and East European Studies. Han har skrivit böckerna Arvet från det förflutna: Sovjet på tröskeln till 80-talet (1980), Svårt att vara ryss: På väg mot postsovjetismen (1989) och Centraleuropas historia (2004). Han har skrivit i och tillsammans med Klas-Göran Karlsson redigerat boken Rysk spegel: Svenska berättelser om Sovjetunionen och om Sverige (2008).
Han har även ägnat mycket tid åt kontrafaktisk historia, och har varit redaktör och faktagranskare till Vad hade hänt om... (2015).